Det går att bygga hyresrätter även utan statliga subventioner. Men läget blir allt viktigare och hyrorna stiger.
– Vi har tvingats höja hyrorna med ungefär 200 kronor per kvadratmeter, säger Benny Olsson på Wallenstam.
– Vi har tvingats höja hyrorna med ungefär 200 kronor per kvadratmeter, säger Benny Olsson på Wallenstam.
Bostadspolitiken befinner sig i omvandling. Statliga subventioner har tagits bort och marknadsanpassning av hyror diskuteras. Allmännyttan säljer ut delar av sitt bestånd och hyresrätter ombildas till bostadsrätter.
Mot bakgrund av detta ringde Byggvärlden till flera bygg- och bostadsföretag för att höra vad de anser om framtiden för bostadsbyggandet. Och företagen är hyfsat positiva. Det går att fortsätta att bygga hyresrätter, men de byggs i mer centrala lägen än tidigare.
– Vi bygger mer i centrala och attraktiva lägen där det finns en hög betalningsvilja, säger Fredrik Törnqvist, vd på allmännyttiga Mimer i Västerås.
I attraktiva lägen går det att ta ut en högre hyra för att kompensera för bortfallet av statliga subventioner. Wallenstam, till exempel, har höjt hyrorna med 200 kronor per kvadratmeter.
Men det finns en smärtgräns för hur låg hyran kan vara för att bygget ska gå runt ekonomiskt. Enligt Stockholmshem och Wallenstam ligger den gränsen omkring 1 300-1 400 kronor per kvadratmeter.
För Stockholmshem orsakade borttagningen av subventionerna ett avbräck på 10-15 procent av intäkterna.
– Men vi har lyckats ganska bra ändå att få igenom våra projekt eftersom fastighetsbranschen har befunnit sig i utveckling och värdena har stigit, säger Stellan Blomberg, byggnadschef på Stockholmshem.
Flera av de allmännyttiga bostadsföretagen efterlyser någon form av subventionssystem. Men även Roger Pohjanen, chef för affärsområde Bygg på Riksbyggen, menar att det behövs ett statligt stöd, dels för att få igång nybyggen och ombyggnader i orter med låg tillväxt, men också för enskilda personer med svag ekonomi.
HSB menar att någon sorts av statlig stimulans behövs framför allt för att underhålla befintliga byggnader.
Organisationen har räknat ut att bostadssektorn är en kassako för staten och gav ett tillskott på 68 miljarder år 2006. Någon eller några av dessa miljarder borde gå tillbaka till bostadssektorn, menar HSB:s förbundsordförande Kent-Olof Stigh, och föreslår halverad byggmoms för renoveringen av miljonprogramsbostäderna.
– Vi vill inte vrida klockan tillbaka, men någon form av stimulans är nödvändigt om vi ska kunna behålla den standard vi har i dag, säger Kent-Olof Stigh.
Också Michael Cocozza, vd för Botrygg i Linköping, förespråkar en sänkning av byggmomsen, men då för byggen av hyresrätter.
– Om man sänker procentsatsen från 25 procent till 6 procent blir det ändå en bra affär för staten. Det har jag sagt till Odell, men han tycker att det är ett bidrag att ge produktionen av bostäder för de sämst bemedlade en lägre skattesats, säger han.
Utan en momssänkning kommer det att byggas betydligt färre hyresrätter och endast i centrala lägen, tror Michael Cocozza. Följden blir att de stora ungdomskullar som kommer ut på bostadsmarknaden de kommande åren inte har någonstans att ta vägen.
– Det blir som i Italien, att man är mambo tills man är 30 och gifter sig, säger Michael Cocozza.
Kent-Olof Stigh är kritisk till den nya bostadspolitiken.
– Nu är det marknaden som ska styra vad det ska kosta och var man ska bygga. Den sociala bostadspolitiken som gav oss en hög bostadsstandard, är i princip nedmonterad i dag.
Byggvärlden 2008-05-12
Mot bakgrund av detta ringde Byggvärlden till flera bygg- och bostadsföretag för att höra vad de anser om framtiden för bostadsbyggandet. Och företagen är hyfsat positiva. Det går att fortsätta att bygga hyresrätter, men de byggs i mer centrala lägen än tidigare.
– Vi bygger mer i centrala och attraktiva lägen där det finns en hög betalningsvilja, säger Fredrik Törnqvist, vd på allmännyttiga Mimer i Västerås.
I attraktiva lägen går det att ta ut en högre hyra för att kompensera för bortfallet av statliga subventioner. Wallenstam, till exempel, har höjt hyrorna med 200 kronor per kvadratmeter.
Men det finns en smärtgräns för hur låg hyran kan vara för att bygget ska gå runt ekonomiskt. Enligt Stockholmshem och Wallenstam ligger den gränsen omkring 1 300-1 400 kronor per kvadratmeter.
För Stockholmshem orsakade borttagningen av subventionerna ett avbräck på 10-15 procent av intäkterna.
– Men vi har lyckats ganska bra ändå att få igenom våra projekt eftersom fastighetsbranschen har befunnit sig i utveckling och värdena har stigit, säger Stellan Blomberg, byggnadschef på Stockholmshem.
Flera av de allmännyttiga bostadsföretagen efterlyser någon form av subventionssystem. Men även Roger Pohjanen, chef för affärsområde Bygg på Riksbyggen, menar att det behövs ett statligt stöd, dels för att få igång nybyggen och ombyggnader i orter med låg tillväxt, men också för enskilda personer med svag ekonomi.
HSB menar att någon sorts av statlig stimulans behövs framför allt för att underhålla befintliga byggnader.
Organisationen har räknat ut att bostadssektorn är en kassako för staten och gav ett tillskott på 68 miljarder år 2006. Någon eller några av dessa miljarder borde gå tillbaka till bostadssektorn, menar HSB:s förbundsordförande Kent-Olof Stigh, och föreslår halverad byggmoms för renoveringen av miljonprogramsbostäderna.
– Vi vill inte vrida klockan tillbaka, men någon form av stimulans är nödvändigt om vi ska kunna behålla den standard vi har i dag, säger Kent-Olof Stigh.
Också Michael Cocozza, vd för Botrygg i Linköping, förespråkar en sänkning av byggmomsen, men då för byggen av hyresrätter.
– Om man sänker procentsatsen från 25 procent till 6 procent blir det ändå en bra affär för staten. Det har jag sagt till Odell, men han tycker att det är ett bidrag att ge produktionen av bostäder för de sämst bemedlade en lägre skattesats, säger han.
Utan en momssänkning kommer det att byggas betydligt färre hyresrätter och endast i centrala lägen, tror Michael Cocozza. Följden blir att de stora ungdomskullar som kommer ut på bostadsmarknaden de kommande åren inte har någonstans att ta vägen.
– Det blir som i Italien, att man är mambo tills man är 30 och gifter sig, säger Michael Cocozza.
Kent-Olof Stigh är kritisk till den nya bostadspolitiken.
– Nu är det marknaden som ska styra vad det ska kosta och var man ska bygga. Den sociala bostadspolitiken som gav oss en hög bostadsstandard, är i princip nedmonterad i dag.
Byggvärlden 2008-05-12
