Nya bostäder byggs i Linköping

21 nya hyreslägenheter i gamla bankhuset i hörnet S:t Larsgatan-Badhusgatan. Och skollokaler för nya it-gymnasiet i gamla länsrätten på Platensgatan.

Det blir resultatet när fastighetsbolaget Klövern säljer två fastigheter i Linköping. Gustaf Mannerson Fastighets AB köper Borgmästaren 1 på Badhusgatan för 27 miljoner kronor och Michael Cocozzas Botrygg Bygg AB köper Anders 8 på Platensgatan för åtta miljoner.

Outhyrda

Det gamla sparbankshuset ritades av Torben Grut 1908. Ovanför banklokalerna inreddes ett antal lägenheter på totalt 2 500 kvadratmeter. Så småningom har de byggts om till kontor, en del står outhyrda.

-- Vi vill återställa dem så gott det går, säger Gustaf Mannerson, en del av det gamla finns kvar. Men vi gör mindre lägenheter av dem. Vi ska inleda samtal med byggnadsnämnden.
Kvarvarande hyresgäster får ersättningslokaler.

I de gamla banklokalerna finns också hyresgäster, bland annat bingoverksamhet.

-- Vi undersöker möjligheterna att samlokalisera verksamheten till dess andra lokaler på Storgatan, säger Gustaf Mannersson. Egentligen skulle vi vilja återställa den gamla bankkyrkan och hitta hyresgäster som har glädje av den.

Mannersons har funnits som fastighetsbolag i Linköping i ett par decennier. I dag äger bolaget ett 50-tal fastigheter i Linköping. Mannersons finns också i Norrköping och Motala.

Företaget Lärande i Östergötland AB driver sedan snart tre år it-gymnasium i Norrköping. I höst flyttar man in på 1 220 kvadratmeter lokalyta i Linköping. Byggnaden uppfördes 1912 av Nils Meijer för Stångebro Smide, det som sedan blev Forslunds Verkstäder.

Månader

Mellan 1980 och 2003 inrymde lokalerna länsrätten.

I övrigt har fastighetsbolaget Klövern expanderat kraftigt i Linköping under våren. 1 mars förvärvades fastigheter från Bygg-Vesta och ett par månader sedan ytterligare lokaler från Diligentia. De två fastigheter som nu har sålts ingick i detta nyförvärv.

Klövern är Linköpings näst största fastighetsägare av kommersiella lokaler, efter Akademiska hus. I dag äger Klövern totalt 210 000 kvadratmeter lokalyta i Linköping och det är en fjärdedel av bolagets totala innehav.

-- Linköping är vår största och viktigaste marknad, säger Britt-Marie Einar som är informationschef. Dessutom känns det som om marknaden är på väg uppåt. Vi har haft mycket nyuthyrning på sistone.
Varför säljer ni då?

-- Vi är inte inriktade på bostäder, vi koncentrerar oss på kommersiella lokaler, förklarar Britt-Marie Einar. I övrigt försöker vi koncentrera beståndet till fastigheter som ligger nära varandra, de blir lättare att förvalta.





Östgöta Correspondenten 2005-06-15

Bo billigt - hyr av kommunen

NORRKÖPING Tio år gamla hyror, inget kösystem och bostäder som tas över av släktingar. Så fungerar kommunens bostadsuthyrning.
- Det här är inte en verksamhet som vi ska bedriva, säger Anders Larsson på stadsbyggnadskontoret.

Två enheter på stadsbyggnadskontoret bedriver idag bostadsuthyrning; mark- och exploateringsenheten och lokalförsörjningsenheten. De hyr sammanlagt ut drygt 70 bostäder, både villor och lägenheter.
- Det här är inte en primär verksamhet, utan det primära är för oss att förvalta mark som behövs för bostäder och industri, säger Leif Berggren, chef för mark- och exploateringsenheten på Stadsbyggnadskontoret.
Av strategiska skäl har inte kommunen gjort sig av med ett antal bostäder. Det handlar bland annat om villor utmed E4:an, bostäder intill flygplatsens landningsbana och områden som i framtiden kan bli intressanta för annan användning till exempel bostadsområde eller industrimark.
- Vid Fiskeby har vi till exempel idéer om att bygga en på- och avfart till E4:an och då kan två hus behöva rivas, säger Anders Larsson, på mark- och exploateringsenheten.

Flera frågetecken
Några av kommunens bostäder ligger dock mitt i privata villaområden.
- Det finns flera frågetecken. Några ska eventuellt säljas, men det beror på hur detaljplaneringen för området ser ut. Det är dock svårt att säga när den blir klar, förklarar Larsson.
Meningen är att kommunen inom en snar framtid ska göra sig av med bostäderna. Men vid närmare granskning är det bara ett fåtal av husen som kommer att försvinna från kommunen inom de närmaste fem åren. 21 av de 70 bostäderna kommer att rivas inom en snar framtid eller efter att den nuvarande hyresgästen flyttat ut.

Inget kösystem
Det är inte tänkt att bostäderna ska gå i arv. Men det finns flera exempel på att släktingar tar över bostaden eller att de hyr bostäder som ligger i samma område. Eftersom det inte finns något kösystem för kommunens bostäder är det först till kvarn som gäller. Och vet man att en bostad blir ledig är det förstås lättare att ringa vid rätt tidpunkt.
- När någon ringer och frågar om vi har något ledigt så ber jag dem återkomma vid månadsskiftet. Men jag tar inga namn. Det blir så mycket spilltid om vi ska ringa upp och höra med tidigare intresserade, de brukar oftast inte vara intresserade längre, säger Yvonne Tomczak, fastighetsassistent på stadsbyggnadskontorets lokalförsörjningsenhet.

Låga hyror
På mark- och exploateringsenheten händer det att de tar namn på intresserade. Men inte heller de har något kösystem. Däremot är det flera av deras bostäder som har mycket låga hyror.
Hyresgästföreningen presenterade 2001 den genomsnittliga hyran för en lägenhet på två rum och kök på 60 kvadratmeter, i Norrköping var den på 3 550 kronor.
För en av kommunens bostäder på drygt 120 kvadratmeter är kallhyran 1 470 kronor per månad och då står kommunen för underhållet utomhus.
För en annan av kommunens villor på 80 kvadratmeter är kallhyran satt till 1 670 kronor per månad.
- Vi har en årlig hyresförhandling där även kommunens bostäder ingår men det ger bara några procents höjning på redan mycket låga hyror. Många av de här hyrorna förhandlades fram i avtal i början av 90-talet eller ännu tidigare, säger Anders Larsson.
I avtalen har de flesta hyresgästerna fått avstå från besittningsskydd. Det innebär att de kan tvingas lämna sina bostäder inom sex månader om kommunen beslutar att riva bostaden.
I de två ovanstående fallen hotas ingen av bostäderna att rivas. Kommunen kan höja hyrorna men det kräver att varje ärende tas upp enskilt.
- Och det kräver tid som vi inte har för den här verksamheten, säger Anders Larsson.

 

 

 

 

 

Folkbladet 2005-06-08