NORRKÖPING Tio år gamla hyror, inget kösystem och bostäder som tas över av släktingar. Så fungerar kommunens bostadsuthyrning.
- Det här är inte en verksamhet som vi ska bedriva, säger Anders Larsson på stadsbyggnadskontoret.
- Det här är inte en verksamhet som vi ska bedriva, säger Anders Larsson på stadsbyggnadskontoret.
Två enheter på stadsbyggnadskontoret bedriver idag bostadsuthyrning; mark- och exploateringsenheten och lokalförsörjningsenheten. De hyr sammanlagt ut drygt 70 bostäder, både villor och lägenheter.
- Det här är inte en primär verksamhet, utan det primära är för oss att förvalta mark som behövs för bostäder och industri, säger Leif Berggren, chef för mark- och exploateringsenheten på Stadsbyggnadskontoret.
Av strategiska skäl har inte kommunen gjort sig av med ett antal bostäder. Det handlar bland annat om villor utmed E4:an, bostäder intill flygplatsens landningsbana och områden som i framtiden kan bli intressanta för annan användning till exempel bostadsområde eller industrimark.
- Vid Fiskeby har vi till exempel idéer om att bygga en på- och avfart till E4:an och då kan två hus behöva rivas, säger Anders Larsson, på mark- och exploateringsenheten.
Flera frågetecken
Några av kommunens bostäder ligger dock mitt i privata villaområden.
- Det finns flera frågetecken. Några ska eventuellt säljas, men det beror på hur detaljplaneringen för området ser ut. Det är dock svårt att säga när den blir klar, förklarar Larsson.
Meningen är att kommunen inom en snar framtid ska göra sig av med bostäderna. Men vid närmare granskning är det bara ett fåtal av husen som kommer att försvinna från kommunen inom de närmaste fem åren. 21 av de 70 bostäderna kommer att rivas inom en snar framtid eller efter att den nuvarande hyresgästen flyttat ut.
Inget kösystem
Det är inte tänkt att bostäderna ska gå i arv. Men det finns flera exempel på att släktingar tar över bostaden eller att de hyr bostäder som ligger i samma område. Eftersom det inte finns något kösystem för kommunens bostäder är det först till kvarn som gäller. Och vet man att en bostad blir ledig är det förstås lättare att ringa vid rätt tidpunkt.
- När någon ringer och frågar om vi har något ledigt så ber jag dem återkomma vid månadsskiftet. Men jag tar inga namn. Det blir så mycket spilltid om vi ska ringa upp och höra med tidigare intresserade, de brukar oftast inte vara intresserade längre, säger Yvonne Tomczak, fastighetsassistent på stadsbyggnadskontorets lokalförsörjningsenhet.
Låga hyror
På mark- och exploateringsenheten händer det att de tar namn på intresserade. Men inte heller de har något kösystem. Däremot är det flera av deras bostäder som har mycket låga hyror.
Hyresgästföreningen presenterade 2001 den genomsnittliga hyran för en lägenhet på två rum och kök på 60 kvadratmeter, i Norrköping var den på 3 550 kronor.
För en av kommunens bostäder på drygt 120 kvadratmeter är kallhyran 1 470 kronor per månad och då står kommunen för underhållet utomhus.
För en annan av kommunens villor på 80 kvadratmeter är kallhyran satt till 1 670 kronor per månad.
- Vi har en årlig hyresförhandling där även kommunens bostäder ingår men det ger bara några procents höjning på redan mycket låga hyror. Många av de här hyrorna förhandlades fram i avtal i början av 90-talet eller ännu tidigare, säger Anders Larsson.
I avtalen har de flesta hyresgästerna fått avstå från besittningsskydd. Det innebär att de kan tvingas lämna sina bostäder inom sex månader om kommunen beslutar att riva bostaden.
I de två ovanstående fallen hotas ingen av bostäderna att rivas. Kommunen kan höja hyrorna men det kräver att varje ärende tas upp enskilt.
- Och det kräver tid som vi inte har för den här verksamheten, säger Anders Larsson.
- Det här är inte en primär verksamhet, utan det primära är för oss att förvalta mark som behövs för bostäder och industri, säger Leif Berggren, chef för mark- och exploateringsenheten på Stadsbyggnadskontoret.
Av strategiska skäl har inte kommunen gjort sig av med ett antal bostäder. Det handlar bland annat om villor utmed E4:an, bostäder intill flygplatsens landningsbana och områden som i framtiden kan bli intressanta för annan användning till exempel bostadsområde eller industrimark.
- Vid Fiskeby har vi till exempel idéer om att bygga en på- och avfart till E4:an och då kan två hus behöva rivas, säger Anders Larsson, på mark- och exploateringsenheten.
Flera frågetecken
Några av kommunens bostäder ligger dock mitt i privata villaområden.
- Det finns flera frågetecken. Några ska eventuellt säljas, men det beror på hur detaljplaneringen för området ser ut. Det är dock svårt att säga när den blir klar, förklarar Larsson.
Meningen är att kommunen inom en snar framtid ska göra sig av med bostäderna. Men vid närmare granskning är det bara ett fåtal av husen som kommer att försvinna från kommunen inom de närmaste fem åren. 21 av de 70 bostäderna kommer att rivas inom en snar framtid eller efter att den nuvarande hyresgästen flyttat ut.
Inget kösystem
Det är inte tänkt att bostäderna ska gå i arv. Men det finns flera exempel på att släktingar tar över bostaden eller att de hyr bostäder som ligger i samma område. Eftersom det inte finns något kösystem för kommunens bostäder är det först till kvarn som gäller. Och vet man att en bostad blir ledig är det förstås lättare att ringa vid rätt tidpunkt.
- När någon ringer och frågar om vi har något ledigt så ber jag dem återkomma vid månadsskiftet. Men jag tar inga namn. Det blir så mycket spilltid om vi ska ringa upp och höra med tidigare intresserade, de brukar oftast inte vara intresserade längre, säger Yvonne Tomczak, fastighetsassistent på stadsbyggnadskontorets lokalförsörjningsenhet.
Låga hyror
På mark- och exploateringsenheten händer det att de tar namn på intresserade. Men inte heller de har något kösystem. Däremot är det flera av deras bostäder som har mycket låga hyror.
Hyresgästföreningen presenterade 2001 den genomsnittliga hyran för en lägenhet på två rum och kök på 60 kvadratmeter, i Norrköping var den på 3 550 kronor.
För en av kommunens bostäder på drygt 120 kvadratmeter är kallhyran 1 470 kronor per månad och då står kommunen för underhållet utomhus.
För en annan av kommunens villor på 80 kvadratmeter är kallhyran satt till 1 670 kronor per månad.
- Vi har en årlig hyresförhandling där även kommunens bostäder ingår men det ger bara några procents höjning på redan mycket låga hyror. Många av de här hyrorna förhandlades fram i avtal i början av 90-talet eller ännu tidigare, säger Anders Larsson.
I avtalen har de flesta hyresgästerna fått avstå från besittningsskydd. Det innebär att de kan tvingas lämna sina bostäder inom sex månader om kommunen beslutar att riva bostaden.
I de två ovanstående fallen hotas ingen av bostäderna att rivas. Kommunen kan höja hyrorna men det kräver att varje ärende tas upp enskilt.
- Och det kräver tid som vi inte har för den här verksamheten, säger Anders Larsson.
Folkbladet 2005-06-08
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar